SKRÄMMANDE

På andra ser man alltid förändringar men aldrig på sig själv. Att det ska vara så svårt att se sånt. Ligger nog en del förnekelse i det hela, att man faktiskt gjort en förändring. Man kan liksom inte se det. Ibland kanske man inte vill för man inte är nöjd. Fast man bör vara det. 

I februari var jag med i Lifestyle by MRR, ett träningsupplägg som varade i 14 veckor. Strikt kost och träning. Första veckorna rasade kilona, det var såklart vätska som for först. Men kilo som kilo, en jävla motivation att se vågen röras. Jag var till en början strikt med kosten, sen las det in fria måltider i schemat. Då kunde man unna sig om man ville. Men i 14 veckor var jag med. Sista veckorna, med 2-3veckor kvar, var påsken och då sköttes inte kosten. Men lyckades ändå hålla en stabil vikt, och sen när det var klart var sommaren här. Alkohol, grillat, glass, ja allt som förtärs på sommaren. Onyttigt som bara den men gick bara upp 1,5-2 kg under sommaren. 

Sen vändes livet upp och ner. Blev inneboende hos Lisa, sov inget, åt inget och blev sjukskriven från jobbet. Allt rasade. Bodde hos lisa nästan 2 månader innan jag fick egen lägenhet. Då hade jag börjar jobba lite smått, och allt började ljusna. Sen fick jag 6 månaders vikariat och allt blev bättre. Sen dess har mycket hänt. Bra och dåliga. Många toppar och dalar. Fick sömntabletter då jag inte kunde komma till ro på kvällarna, var ute och gick på nätterna istället för att sova och sen fara och jobba. Sova på dagarna och vaken på nätterna. Massor med hjärnspöken att tacklas med. Bara velat ligga i sängen hela dagarna och aldrig kliva upp. En äkta heartbroken tjej var jag. Haha. Har under dessa veckor försökt hitta mig själv och få en balans här i livet. Komma på fötter och se framåt. Livet går vidare fastän det inte känns så :-) bara för att jag skriver det nu så lär allting förändras inom kort, karma ;-) haha. 

Men jag har ändå på något sätt lyckats med allt detta. Och jag har mycket att tacka till min familj och närmsta vänner :-) min fina mamma som alltid kom när jag ringde och var hysterisk, som kom och pratade förstånd som bara ens egen mamma kan. En axel att gråta mot, en värmande kram som håller i sig så länge man vill. Min syster som är klok som en bok. Som alltid finns för mig, som alltid på något sätt kan vrida på saker och ting och man får ett bättre perspektiv på det hela. Och hennes underbara barn som är mina lyckopiller. ♡ och min storebror som också funnits, kommit och pratat. Hjälpt med flytten och som bara finns där. Bara känslan att ens älskade storebror finns där och tar hand om sin lillasyster. Mina älskade storasyskon. 
Och min bästa vän Lisa,  som alltid finns där! Oavsett. Och som alltid får mig att brista ut i skratt när jag bara vill lägga mig och gråta i 10 timmar. Mina fina och bästa vän. Utan dessa hade det inte gått, så tacksam över att ha så fina människor i min omgivning. Och som dessutom är familj och vänner. Jag blir så varm i hjärtat av dom. 

Idag var en positiv dag, -11kg och kring 70cm har försvunnit sen i februari. 
Februari > idag. 


0 kommentarer